2025 års forskningsanslag
Bild från ceremonin 2025.
2025 har MS-forskningsfonden fördelat forskningsanslag på totalt 1 800 000 kronor mellan fem MS-forskare. Forskningen skapar bättre förutsättningar för personer som lever med MS och bidrar till att lösa sjukdomens gåtor. Här är en kort sammanfattning av projekten.
Fredrik Sandesjö, Karolinska Institutet, söker med projektet ”Comparative effectiveness of disease-modifying therapies for pediatric-onset multiple sclerosis in Sweden – a population-based real-world study.”
Barn med MS har ofta en mer höginflammatorisk sjukdomsbild än vuxna, vilket innebär att behovet av tidig och högeffektiv behandling är stort. Det finns studier som tyder på att högeffektiva behandlingar som används för vuxna även är effektiva och säkra för barn, men jämförande data saknas. Syftet med projektet är att jämföra olika behandlingsalternativ, med särskilt fokus på rituximab, hos barn och ungdomar.
Urszula Rykaczewska, Karolinska Institutet, söker med projektet ”Breaking the barrier: vascular antigen targeting as a trigger of early MS”.
Hennes arbete fokuserar på blod-hjärnbarriären, ett viktigt filter som skyddar hjärnan och som hos personer med MS blir "läckande", vilket möjliggör att skadliga immunceller kan komma in. Deras grupp har upptäckt att ett BBB-protein som kallas Anoctamin 2 är måltavla för immunceller. Denna immunreaktion kan försvaga barriären och utlösa sjukdomsdebut. Syftet med projektet är att undersöka hur Anoctamin 2-reaktiva immunceller skadar barriärceller samt att söka efter andra proteiner i blod-hjärnbarriären som kan vara måltavla för immunsystemet.
Keying Zhu, Karolinska Institutet, söker med projektet ”Cellulära och molekylära mekanismer bakom selektiv myelinsårbarhet”.
Det är fortfarande oklart varför sjukdomsförlopp varierar mellan olika individer och varför vissa delar av hjärnan och ryggmärgen är mer sårbara för myleinförlust än andra. Syftet med projektet är att studera en nyligen identifierad genetisk riskfaktor som har kopplats till snabbare sjukdomsprogression vid MS, med fokus på varför vissa hjärnregioner bryts ned tidigare, och varför vissa typer av nervceller är mer utsatta.
Olivia Thomas, Karolinska Institutet, söker med projektet ”Investigating the Link Between Epstein-Barr Virus, Immune Cells, and MS.
Det finns starka bevis för att immunsvar mot viruset som orsakar körtelfeber (Epstein-Barr-virus, EBV) är involverade i uppkomsten av MS. Tidigare forskning har visat att vissa EBV-proteiner har en liknande form som de som finns i hjärnan vilket innebär att när immunförsvaret bekämpar viruset kan i stället av misstag skada hjärnan. Syftet med projektet är att validera tidigare fynd från hennes forskargrupp som tyder på två specifika proteiner (ANO23 och CRYAB4) som måltavla för immunsystemet vid bekämpning av EBV infektion.
Lenka Nováková Nyrén, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet, söker med projektet “Identifying the drivers of chronic neuroinflammation and disease progression in multiple sclerosis”.
Nuvarande bromsmediciner behandlar akut neuroinflammation, dvs skov och nya MS-lesioner men de kan inte hindra den långsamma försämringen orsakat av "småputtrande" inflammation i nervsystemet. Denna kroniska neuroinflammation kan avbildas som så kallade paramagnetiska randlesioner på magnetkamerabilder, och personer med MS med dessa lesioner försämras snabbare. Brutons tyrosinkinashämmare är nya läkemedel som verkar kunna bromsa försämringen hos individer med paramagnetiska randlesioner. Syftet med projektet är som triggar utvecklingen av dessa lesioner.